Jag måste berätta om en märklig upplevelse jag var med om i Logrono, den förra storstaden.

I samma rum på samma härbärge som jag bodde också ett franskt par i 50+ åldern. I rummet fanns 8 våningssängar, alltså 16 bäddar, varav kanske 12 var belagda.

Efter en glad (och kanske blöt?) kväll på stan dök dom upp i rummet vid 12-tiden på kvällen. Deras platser var i två underslafar på två våningssängar som stod tillsammans, brevid mig, men med en gång emellan. Jag hade redan tidigare undrat lite över att deras sängkläder låg mittemellan sängarna istället för i varje säng.

Dom såg när dom kom att jag var vaken, för jag gick upp och hämtade min mobil som låg på laddning. Knappt hade dom lagt sig under täcket förrän det började flåsas, stånkas och stönas i mörkret. Om det var ett regelrätt samlag eller bara lite avancerad petting har jag ingen aning om, men dom verkade i alla fall ha det skönt.

Eftersom jag är intresserad av psykologi så undrar jag ju om dom bara var kåta och inte kunde hålla händerna i styr, eller om de upplevde en kick av att veta att de blev sedda. Det kändes som det senare, eftersom de redan på förväg hade bäddat mellan sängarna. Nästa morgon när jag smög mig upp tidigt för att ge mig iväg, så började dom återigen. Det kändes verkligen som om dom ville bli sedda.

Så om ni har ett tråkigt sexliv, varför inte prova något nytt? Lite caminosex kanske??

#elcamino #vandring #sex

Dagens vandring har till stor del gått genom en skog som inte är alltför olik den därhemma.

På ett ställe följs en väldigt brant nedförsbacke full av stenar av en brant uppförsbacke.

I nedförsbacken står ett kors över en cyklist som omkommit här. Lite då och då påminns vi om livets förgänglighet, det vi tar för självklart kan när som helst tas ifrån oss. Sådana här kors syns lite här och där och jag undrar om personen råkat ut för ett olycksfall eller plötslig sjuka. Många människor här blir väldigt tävlingsinriktade och kan nog pressa sig till det yttersta och totalt ignorera kroppens signaler om att den behöver vila och återhämtning. För några dagar sedan träffade vi en fullständigt galen engelsman som sa att han skulle göra hela Caminon på två veckor. För en normalsnabb vandrare brukar det ta fem veckor, så det verkar ju helt galet. Själv förstår jag inte ens nöjet med det? Eller handlar det om att bevisa sitt värde eller någon typ av självskadebeteende? Jag tänker att många nog missat poängen med Caminon.

Utanför ett härbärge ser jag en skylt om hästparkering, det är andra gången jag ser skyltar som visar att också hästar är välkomna på Caminon. Undrar var dom gör av hästen när dom kommer till en storstad? Eller rider dom runt städerna istället.

Plötsligt förändras naturen, skogen tar slut och istället blir det vidsträckta betesmarker. Jag tänker att det ser ut som kullen där tjuren Ferdinand sitter under sin korkek och luktar på sina blommor.

Och titta! Där är ju Ferdinanda och hennes vänner. Nedanför beteshagen ligger byn Ages som jag väntat på att komma till. Imorgon måste jag komma till Burgos som ligger 22 km bort för jag har bara 8 Euros kvar att leva på och närmsta uttagsapparat finns där. Förhoppningsvis räcker det i alla fall till en frukost!

#elcamino #vandring

Igår fick jag flera sms från oroliga familjemedlemmar som undrade om något hade hänt eftersom jag inte bloggat på två dagar. Nej, inget har hänt mer än att jag första dagen var totalt utmattad efter att ha stånkar mig upp till en bergsby på en kulle, där vägen gick km efter km i stekande sol och där ingen skugga fanns någonstans. Efter det var jag så trött och illamående att jag lade mig för att vila och sedan somnade.

Här min vän Rosemary från Kanada, som gjorde mig sällskap under eftermiddagens vandring. Vi hade en mycket intressant stund då vi pratade om livet och våra livserfarenheter. Om det var många sydkoreaner i början av vandringen så känns det nu som om det är kanadensarna som är i majoritet.

Igår blev det inget bloggande eftersom jag bodde på ett väldigt enkelt ställe där det inte fanns något wifi. Stället drevs av volontärer som själva pilgrimsvandrat, i ett hus som var ca 300 år gammalt. Vi sov på madrasser på golvet, lagade mat och åt tillsammans och hade en gemensam andaktsstund på spanska, franska, italienska, engelska och ukrainska. Tidigare pilgrimer som varit på besök hade lämnat efter sig berättelser om varför de går Caminon och vi fick alla läsa upp ett sådant brev. Brevet jag läste var skrivet av en person som en längre tid känt sig deprimerad och som hoppades få livslusten och energin tillbaka. Det var definitivt något jag kunde relatera till. Vi blev så fint mottagna av vårat värdpar, vi fick så mycket kramar både när vi kom och när vi skildes åt.

#elcamino #vandring