Alla inlägg under november 2019

Av Amisa - 30 november 2019 16:00

Det finns ett missförstånd vad det gäller känslor. Många tror att det är farligt att känna starka känslor, men det är i verkligheten vår rädsla för våra känslor som ställer till det för oss. Däremot är det farligt att lägga på locket, sopa känslorna under mattan och låtsas som om dom inte finns. När trycket blir för stort blir det till slut som en vulkan som får ett okontrollerat utbrott. Då kan en liten skitsak leda till en jätte-explosion.


En känsla är bara vår intuition som försöker att göra oss uppmärksamma på något stimuli i oss eller i vår omvärld. Vår kropp reagerar med olika kroppsförnimmelser på känslor. Det kan t ex bli som en klump i magen eller bubbel i hjärtat. Blunda och acceptera att känslan finns och känn efter vilka kroppsförnimmelser du kan känna. Har den någon speciell form, struktur, tyngd, färg osv? Vad vill den förmedla till dig? Låt känslan komma och få ta plats i dig ett tag. Om du tillåter den kommer den att vara med dig en kort stund och sedan snabbt avta. Det är det vi märker då vi gråter, vi tillåter oss att få känna hur jobbigt allt är och efteråt känns det mycket bättre, för tårar är läkande.



En klump i magen?

 


Om vi däremot kämpar emot känslor och skjuter bort dom så kommer dom att finnas kvar i oss, dyka upp ibland och plåga oss om och om igen. Går vi och bär dom alltför länge så börjar dom visa sig som fysiska problem t ex som huvudvärk och magont. Och vet du att långvarig stress, fysisk såväl som psykisk, är en bidragande orsak till sjukdomar som hjärtproblem, cancer och många autoimmuna sjukdomar? Immunförsvaret försvagas av stress och då drabbas vi lättare av olika sjukdomar.



ANNONS
Av Amisa - 30 november 2019 08:00

Brukar du vara snäll, även mot människor som behandlar dig som luft? Ursäktar du dom med att dom nog haft en ovanligt stressig dag på jobbet? Dras du till människor med problem och tror att du nog kan ta hand om dom och få dom att må bättre? Fixa dom?


Jo, precis så här har jag varit hela livet ända fram tills för ett par år sedan. Det här beteendet brukar kallas medberoende eller att man är överfunktionerande. Ofta grundläggs det väldigt tidigt i livet i någon nära relation som ett otryggt-ambivalent anknytningsmönster. Någon som borde överösa dig med kärlek och ge dig bekräftelse är istället avstängd eller upptagen med att beundra sig själv och som litet barn tror du att det är något fel på dig och att det nog ska förändras bara du anpassar dig. Men trots att du gör allt för att vara till lags, försöker vara duktig, ansvarstagande och prestera väl i skolan så får du aldrig någon bekräftelse i alla fall. Vanans makt är stor och ofta fortsätter vi med samma beteende även i våra vuxenrelationer. Genom att du ger och ger utan att kräva något tillbaka, så behöver den andre aldrig lära sig att bete sig som en ansvarsfull människa och du tillåter hens beteende utan att säga ifrån. Men så behöver det inte vara i fortsättningen! Vår hjärna är förändringsbar och om vi bara förstår vad som är fel så kan vi bestämma oss för att ändra på det.


Du behöver rikta spegeln mot dig själv och se vad du behöver, istället för att hela tiden försöka ta hand om andras behov. Förmodligen behöver du lära dig att ge kärlek och bekräftelse till dig själv, att stå upp för dig själv och sätta ner foten om andra är taskiga mot dig på något vis. Var glad för dom unika egenskaper som bara du har, det är din gåva till mänskligheten. Ta reda på vad det är som finns i din skugga: Vad är det du undviker att uttrycka? Vilka situationer undviker du? Vad retar du dig på hos andra människor? Det är förmodligen saker som finns i din skugga. Dina svaga sidor är det du behöver utveckla och förbättra om du vill börja att må bättre.



 


Själv hade jag t ex svårt att sätta gränser och kräva respekt från andra personer, jag hade dålig självkänsla, trodde att jag inte dög utan var ointressant för andra, och jag hade ett osunt sätt att visa ilska och aggressivitet. Förmodligen hade jag som barn lärt mig att små flickor ska vara söta, rara och duktiga, men inte arga. Min ilska blev istället till en klump i magen, ledsenhet och besvikelse och det sipprade sedan ur mig som sura kommentarer. Istället för att vända min ilska utåt vände jag den också ofta inåt och slog på mig själv.


Det finns ingen quick-fix för att förändra beteenden. Det man måste göra är att bli medveten om hur man beter sig i olika situationer, bestämma sig för att prova ett annat sätt nästa gång och så träna på det nya beteendet. Man måste utmana sig själv och gå emot sina rädslor. I början känns det läskigt och ovant, men efter lite misstag så blir man bättre på det och känner sig säkrare och bekvämare med sitt "nya" jag.


Tidigare blogginlägg:

Om anknytningsmönster

Mer om anknytningsmönster

Dags att växa!

Automatiska tankar

Att växa genom själslig smärta

Sluta älta!





ANNONS
Av Amisa - 28 november 2019 18:44

Idag fick jag reda på att det funnits en ur-Greta 27 år före Greta Thunberg. Jag har ingen aning om hur jag kan ha missat det, men jag får skylla på att jag vid den tidpunkten hade två småbarn och kämpade med att få ihop vardagspusslet.


Hon heter Severn Cullis-Suzuki och kommer från Vancouver i Kanada. Redan som 9-åring startade hon "the Environmental Children’s Organization" tillsammans med en grupp vänner. Som 12-åring var hon på Rio-konferensen 1992 och vädjade till världens ledare att ta ansvar för planeten som dom lämnar över till kommande generationer. Tyvärr verkar det inte ha hjälpt så bra, men det är bra att Greta nu i internetåldern har lyckats få så många anhängare med sig. Förhoppningsvis blir det en större påverkan den här gången, för vi kan inte spilla bort mer tid nu.


Här kommer Severns tal:


Som vuxen brinner hon fortfarande för dessa frågor och idag är hon miljö- och kulturaktivist, talare, författare, programledare och biolog.


Hennes hemsida:

https://severncullissuzuki.com/



Av Amisa - 28 november 2019 08:00

Något som i psykologiforskning visat sig vara en skyddande faktor för psykisk och fysisk hälsa är religion och tro. Människor som upplever att dom har en tro mår bättre. Dom har lättare att känna tillit till att dom kommer få sina behov tillgodosedda och känner sig sedda och bekräftade av "Den Högre Makten" oavsett trosinriktning. Det uttrycks ofta som en känsla av att "känna sig buren".




Att vara verksam i en församling gör också att livet känns meningsfullt, att man är en del av en gemenskap med gemensamma mål och där det är lätt att knyta vänskapsband. Det blir en grupp man kan dela glädje med i goda stunder och som kan stötta och uppmuntra i svåra stunder. För äldre personer innebär det också att dom inte känner sig lika ensamma som många andra jämnåriga, hjärnan hålls igång och det skyddar i sin tur mot demenssjukdomar.


Om unga vuxna och religion:

 



Och om äldre vuxna:

 



Men religion kan också bli negativt om personer går med i sektliknande församlingar med en eller några starka ledare som med makt försöker styra resten av gruppen och då individerna inte tillåts att ha egna åsikter. Det kan leda till både psykiska och fysiska problem. För att må bra måste man vara sann mot sig själv och också kräva att människor i ens omgivning respekterar detta.

Av Amisa - 27 november 2019 20:45

För många år sedan gick jag igenom en livskris och det handlade om flera olika saker som låg helt utanför min kontroll och som jag inte kunde påverka. Jag sökte tröst hos en person som jag uppfattat som en vän, men den personen vände mig i denna svåra stund ryggen och jag kände mig helt sviken. Så här efteråt så har jag förstått att det beteendet nog inte hade så mycket med mig att göra, men just då kände jag mig bara så sviken, bortstött och ledsen och jag förlorade tron på mina medmänniskor.


I min förtvivlan tänkte jag att det nog är bäst att aldrig mer lita på någon, men när jag hade funderat på det ett tag insåg jag vilka förödande konsekvenser det skulle få. Tänk så ensamt och outhärdligt livet skulle bli om jag aldrig igen skulle våga anförtro mig till någon, utan bara visa upp en fasad av mig själv! Och hur skulle jag må om jag ensammen skulle bära all framtida glädje och sorg genom ett helt liv? Nej, det var faktiskt inte alls något bra alternativ.


Efter ytterligare funderande kom jag fram till att jag måste våga lita på att alla människor inte beter sig så taskigt som den personen gjorde, men att jag borde bli försiktigare med vem jag anförtror mig åt. Sedan följde flera veckor av funderande på vad jag sökte i människor som jag kunde tänka mig att ha en närmare relation med.


Någon månad senare letade jag på Internet efter en kristall att ha när jag mediterade, men efter ett tag började jag istället att kolla på smycken som fanns i samma e-handel. Jag har alltid gillat symboler och jag hittade ett intressant keltiskt halsband med en måne och en stjärna (symboliserar intuition och vägledning). Den var i tenn och jag tänkte att det skulle vara bättre att hitta ett liknande smycke i silver. Efter en stund råkade jag hamna hos en irländsk guldsmed, men jag hittade inget liknande halssmycke där. Istället hittade jag claddagh-ringar som är fulla av symboler och det slutade med att jag köpte den här ringen.



 


Symbolerna på den står för precis det jag vill se i en god medmänniska. Händerna står för vänskap och vänlighet, kronan för lojalitet, hjärtat för kärlek (grönt är dessutom färgen som symboliserar vårt hjärt-chakra) och knutarna står för kontinuitet och evinnerlighet. I ringen bad jag dom gravera följande: "Peace of Mind", för jag tänkte att med många såna vänner kommer jag att känna frid i sinnet. Sedan dess har jag blivit mycket bättre på att hitta sådana vänner och idag känner jag för det mesta att jag har mycket frid i sinnet.


För att kunna skaffa det vi behöver i livet, tror jag att det är viktigt att bli medvetna och ordentligt tänka efter vad det är vi söker i livet. Det är först därefter det kan komma till oss!




Av Amisa - 27 november 2019 08:00

En typ av negativa automatiska tankar som vi borde sluta upp med är ältande. Kanske handlar det om något som hänt, där vi önskar att vi hade gjort på något annat sätt, någon relation som inte fungerar bra, känslor av att ha blivit orättvist behandlad eller tankar som "Varför skulle detta drabba just mig?".


Det är ingen idé att älta det som redan hänt, för det kan vi ändå inte förändra och det leder inte framåt. Att ha sådana tankar kan sluka enormt mycket energi för oss och vi blir trötta och känner oss som en urvriden disktrasa. Om det är något som du kan påverka om det händer ytterligare en gång, så fundera på hur du då ska göra istället. Om det är något som ligger utanför din kontroll så är det bästa sättet att försöka acceptera det som har hänt och gå vidare. Är det fortfarande svårt att acceptera det som hänt, så kan en början vara att acceptera att du har en vilja att acceptera men ser att du har svårigheter med det. Sedan får du jobba vidare på det många gånger. Om du har en tro, så be om vägledning och hjälp med att ta itu med problemet och lämna sedan över kontrollen till "den högre makten". Ha tillit till att du kommer få den hjälp du behöver!


Att kunna acceptera innebär att vi kan frigöra kraft och ork och istället fokusera på att skapa något som är positivt och viktigt för oss. Något som gör att vi mår bättre och får en bättre livskvalitét.


Här följer en meditation som kan vara till hjälp då man försöker släppa taget om något eller någon:

https://www.youtube.com/watch?v=jMKszmsA9co



Av Amisa - 26 november 2019 17:00

"Världen gör alldeles för lite för att klara de klimatmål som beslutades i Paris 2015. Dagens klimatplaner leder mot en uppvärmning på 3.2 grader istället för 1,5 eller 2 grader." Detta kan vi idag läsa på Svt.se och där finns också dessa videor om vad en halv grad mer kan ställa till med. Det låter så obetydligt, men är betydligt allvarligare än vad man skulle kunna tro:


Så stor roll spelar en halv grad mer i global uppvärmning:

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/sa-stor-roll-spelar-en-halv-grad-mer-i-global-uppvarmning


Och det här kan vi göra för att dra vårt strå till stacken:

https://www.svt.se/nyheter/vad-ar-bast-att-gora-for-klimatet



Om vi fortsätter som förut blir det kanske snart viktigare att äga en båt än att ha en bil?

 


Eller också spelar det kanske ingen roll om du har en bil eller en båt? Båda kommer ändå brinna upp?

 


Om du liksom jag har barn och/eller barnbarn, så kanske det nu är dags att tänka på vilken framtid vi vill ge dom?







Av Amisa - 26 november 2019 08:00

Vårt tänkande består till stor del av automatiska tankar. Vi har utvecklat dessa redan som småbarn genom dom kognitiva scheman vi då skapar av oss och vår omvärld och hur den fungerar. Ofta lägger vi inte ens märke till dom och dom kan vara positiva, neutrala eller negativa, men vi uppfattar dom oftast som sanna. Dom hjälper oss mycket i vårt dagliga liv då vi gör saker rent rutinmässigt, som t ex då vi cyklar. Vi behöver inte fundera så mycket på hur man gör och vad vi behöver ha koll på runt omkring utan tar in den informationen och agerar automatiskt.


Men i ett sammanhang är automatiska tankar inte så bra att förlita sig på och det är när det gäller känslor och kroppsförnimmelser. Där kan automatiska tankar lätt leda oss fel, framför allt när det gäller negativa automatiska tankar.



 


Negativa automatiska tankar om oss själva bidrar starkt till låg självkänsla, självkritik, nedstämdhet, depression och orimliga prestationskrav. Vi är också blixtsnabba med att placera folk i fack efter bara några sekunders intryck och därefter ger vi dom kanske inte någon mera chans att visa vilka dom är t ex "Oj, vad han verkar stöddig!" och "Hon verkar tråkig och ointressant!". På så sätt kanske vi missar att bygga vänskap med människor som vi skulle kunna trivas väldigt bra med. Möter du en bekant som inte hälsar på dig så skapar du kanske en förklaringsmodell som inte alls överensstämmer med verkligheten? Du tänker kanske att den personen nog inte ville prata med dig, fast det egentligen var så att personen inte alls la märke till att du var där eller hade bråttom till ett möte.


Om vi ofta tänker negativa automatiska tankar om oss själva, andra eller hur vi tror att andra ser på oss så behöver vi träna oss på att lägga märke till när det händer och så backa ett steg och i lugn och ro undersöka om det stämmer. Träna på att tänka eller säga snälla saker till dig själv. Ihop med andra människor behöver vi ställa mera frågor för att få reda på vad dom verkligen tänker och känner istället för att bara anta något som vi själva tror. På så sätt kan vi minska risken för missförstånd och skapa bättre relationer med andra.



Presentation

Omröstning

Vill du att andra ska läsa din blogg?
 Nej!
 Ja, mina närmsta vänner/familj!
 Ja, men bara dom som delar mina åsikter!
 Ja, alla är välkomna!
 Kanske?

Fråga mig

3 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4
5 6 7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19
20 21 22 23 24
25 26 27 28
29
30
<<< November 2019 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Min inre vägvisare med Blogkeen
Följ Min inre vägvisare med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se