Jag brukar ofta titta in i andras bloggar för jag är nyfiken på vad ni andra skriver om. En blogg som jag hittat nyligen och som ger mig mycket inspiration är Judis livsväg. Precis som jag så skriver hon en hel del om tro och om att kämpa med svårigheter. Igår så hittade jag den här texten från Romarbrevet som hon publicerade för ca ett år sedan och den gav mig en aha-upplevelse:

”Till de kristna i Rom kapitel 8, vers 16 - 18

Anden själv vittnar tillsammans med vår ande om att vi är Guds barn. Men är vi barn, då är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, om vi delar hans lidande för att också få dela hans härlighet. Jag menar att våra lidanden i denna tid ingenting betyder mot den härlighet som skall uppenbaras och bli vår.”

Citat från bloggen Judis livsväg

Strax innan jag hittade den här texten hade jag skrivit en kommentar om att många inte hittar Gud förrän efter att dom hamnat i ett stort själsligt lidande. Det tycks göra oss redo för att kunna ta emot kärlek från Gud. Jesus tog på sig allt lidande för våra synder och när vi går igenom lidande så är det något som gör att vi bättre kan förstå och dela hans upplevelse av lidandet och det blir lättare för oss att möta honom. Om vi väljer att ta tillbaka vårt ansvar genom att fortsättningsvis leva ansvarsfullt och medvetet, så får vi sedan också dela det fina och vackra i livet med Gud och Jesus. Det är en väldigt vacker tanke och jag har aldrig tänkt på det så!

Jag tänker på långfredagen förra året, det var den första påsken i mitt liv som jag tillbringat i en kyrka. Jag kommer ihåg att prästen läste en text om när Jesus hänger på korset. Där säger Jesus "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?", jag blev så ledsen att jag började gråta för det var en så stark känsla som jag kände igen mig själv i, också jag har känt det som om jag varit övergiven av hela världen. Jag blev överrumplad av orden, för Jesus framställs oftast som en uber-människa, men vid den här händelsen visar han sig rädd, tvivlande och så mänsklig, precis som du och jag är ibland. Sån tur var så följdes denna sorgliga dag av påskdagen då vi istället fick höra det glada budskapet om hans återuppståndelse. Nu har jag ju aldrig återuppstått fysiskt men själsligt känner jag att jag haft den känslan när jag mötte Gud, så även denna känsla kunde jag lätt dela med Jesus, glädjen över att känna liv och livslust.

Här kommer också en fin låt från Judis blogg. Filadelfia Stockholm, ”Det går en väg mot framtiden”:

https://youtu.be/NkrXY6CF6S8

#tro #lidande #kärlek