Direktlänk till inlägg 27 april 2020

Mina vandringsreflektioner 3

Av Amisa - 27 april 2020 21:59

Här kommer det jag funderat över idag:

Perspektiv - Hur långt vågar jag se?


Jag tycker om förändring och gillar inte när livet är statiskt, men precis som alla andra så är förändringen som bäst för mig då jag valt den själv och inte när den blir påtvingad. Jag tänker då t ex på när jag för många år sedan blev uppsagd eftersom nästan hela min arbetsplats skulle läggas ned. Då var jag så ledsen och orolig, inte minst för att jag hade två barn som jag försörjde. Det värsta var ovissheten under det halvår från det varslet lades tills förhandlingarna var klara och jag visste hur det skulle bli för just mig. När jag väl visste att jag var uppsagd blev det lättare att acceptera och gå vidare. Det som kom sen blev mycket bättre och roligare, men jag hade aldrig vågat ta det steget om jag inte varit tvungen. Efter det lärde jag mig att även påtvingade förändringar kan bli bra förändringar om jag bara väljer att fokusera på vad jag vill skapa istället för det som inte längre är möjligt. Jag tror det gett mig en mer avslappnad attityd? Typ "Det ordnar sig säkert på ett bra sätt!"

Jag har bytt yrkesbana massor av gånger i livet och förr undrade jag vad det var för fel på mig. Andra bestämmer sig när dom är tjugofem och sen jobbar dom med det och vidareutvecklas inom det hela sitt liv. Varför vet jag aldrig vad jag vill? Jag går liksom i en riktning, men gör plötsligt en sväng på 120 grader och går sedan i en helt annan riktning. Men för några år sedan förstod jag att det är inget fel på mig, jag är bara annorlunda mot dom flesta. Jag vill ha omväxling i livet, upptäcka nya saker, träffa nya människor, lära mig om saker som plötsligt fångat mitt intresse. För mig är det viktigare än ekonomisk trygghet och sedan jag lärt mig att släppa taget om den så har jag märkt att det funkar helt okej. Jag har inte mycket yttre trygghet, men det går ingen nöd på mig för det, för jag har något mycket viktigare - en inre trygghet att allt alltid ordnar sig på något märkligt sätt. Det har det alltid gjort och det kommer det alltid göra. Jag litar både på mina egna förmågor att åstadkomma förändringar, jag litar på att mina medmänniskor finns där för mig och jag vet att Gud aldrig överger mig, utan hjälper mig att hitta lösningar i svåra stunder. Där kom jag visst in på nästa reflektion.....




Tillit - Förtröstar jag?


Ja, idag tycker jag att jag gör det. Det fanns en lång tid i mitt liv när jag inte litade på mina medmänniskor. Det var inte konstigt, för jag hade blivit gruvligt sviken av en person närstående till mig. Därför tänkte jag att ensam är stark, det kommer man ganska långt på men det finns situationer när man ändå behöver andra för emotionell support. Idag tror jag att jag klarar av att be om hjälp då jag behöver det. Vändningen för mig kom när jag förstod min egna själsliga smärta och hur den påverkar mig. Då insåg jag också att min närstående som svikit mig hade gjort det på grund av sin själsliga smärta, inte på grund av något hat mot mig. Då blev det genast lätt att förlåta och gå vidare från det. Efter förlåtelse var det inte så svårt att försonas och bygga ett sunt band av ömsesidig nyfikenhet och respekt och lära känna varandra på riktigt, så som vi borde ha gjort för väldigt länge sen. Men bättre sent än aldrig! Det är aldrig för sent för försoning!
Och min tillit till Gud? Den blev fullständig under min pilgrimsvandring i Spanien. Närhelst det dök upp ett problem så uppdagades alltid en lösning på det, oftast i form av förstående medmänniskor som helt plötsligt stod framför mig och erbjöd mig sin hjälp. Gud hjälper mig att alltid hitta sätt att få mina behov tillgodosedda!


#vandringsreflektioner

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Amisa - 3 juni 2023 15:43


I mitt YouTube-flöde denna morgon dök det upp en video med zenbuddisten Thich Nhat Hanh där han pratar om hur man kan läka, inte bara det som är här och nu utan också det som hänt för länge sedan, ja kanske till och med för flera generationer sedan. ...

Av Amisa - 11 maj 2023 14:50

Nu har naturen fullkomligt exploderat och buskar, träd och växter prunkar av vackra och doftande blommor. Jag tog in några kvistar av hägg och dom luktar så underbart gott. Termometern visar idag på ca 25 grader, men så var den också ...

Av Amisa - 17 april 2023 15:08


Den här båten ser inte ut som dom båtar som vanligtvis syns här i viken, den är rätt liten och grå, varken en fiskebåt eller ett stort lastfartyg. Kanske är det Kustartelleriets båt? Från idag pågår nämligen en militärövning i länen vid Östersjökuste...

Av Amisa - 17 april 2023 14:44

När vårsolen tittar fram längtar jag ut till Kvarsebo och Bråvikens norra strand. Här doftar lite svagt av salt hav och det bästa med Kvarsebo är kanske tystnaden. Här hör man oftare ljudet av en båt än ljudet av en bil. Frid för sinnet! Det...

Av Amisa - 14 april 2023 23:58


Vill du hjälpa mig att be, skänka en kärleksfull tanke och kanske tända ett ljus för en mamma och bebisen hon bär? Mamman mår inte bra just nu och risk finns att bebisen kan komma till världen redan nu, endast 22 veckor gammal. Det är en liten po...

Presentation

Omröstning

Tror du att elpriserna kommer återgå till det "normala" snart?
 Ja, nu är det ju sommar!
 Kanske?
 Nej, inte förrän kriget är slut!
 Nej!
 Nej, det här är det nya "normala"?

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2 3 4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30
<<< April 2020 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards