Stå i din kraft och lita på din egen förmåga!
Vår kapacitet är så mycket större än vad vi själva tror…..

Dom två bröderna i Arvika som under sin barndom misstänktes för att ha dödat en annan liten pojke, men som senare har friats från dessa misstankar har nu fått nej på sin begäran om att få skadestånd från staten!

WHAT!!!

Det är så märkligt, kända förhärdade brottslingar kan man ge skadestånd när bevisen inte anses tillräckligt starka och dom vägrar att säga något alls i rätten, men här var det två små barn som erkände ett brott dom inte begått efter att dom utsatts för påtryckningar från vuxna utredare som ställt ledande frågor till dom och som omväxlande hotat och lockat med belöningar beroende på hur dom besvarat frågorna. Att det varit en enormt ojämn maktbalans i den situationen är inte svårt att förstå, inte heller att detta måste ha varit ett enormt livstrauma som sannolikt har påverkat hela deras liv, deras självbilder, samt deras relationer till människor i samhället runtomkring.

Dom två killarna som under många år orättfärdigt hängts ut till allmän beskådan och beskyllts för något dom inte gjort.

Jag anser att det här beslutet inte är riktigt klokt och jag hoppas att killarna på något sätt får upprättelse för dom orättfärdiga anklagelser dom utsatts för!

Läs mer på Svt om detta:
Inget skadestånd för mordmisstänkta bröder

Jag tänker på alla bra saker som ligger framför mig.......

Under dom senaste åren har augusti varit en väldigt viktig månad för mig, då stora insikter kommit till mig och jag känt mod att göra stora förändringar i mitt liv.

För fyra år sedan kände jag mig äntligen beredd att våga vara sårbar igen och släppa in nya människor i mitt liv, trots jobbiga erfarenheter tidigare i mitt liv.

För tre år sedan bestämde jag mig för att lämna ekorrhjulet och en trygg anställning för en oviss men spännande framtid. Sedan började jag läsa psykologi på högskolan, för jag ville förstå bättre hur vi människor fungerar.

För två år sedan hade jag under ett halvårs tid letat efter en terapeututbildning som kändes rätt för mig, men utan att hitta den. Jag bestämde mig för att ha tillit till att det skulle lösa sig bara jag inte oroade mig och sedan hände undret. Helt plötsligt startade en ny utbildning i gestaltterapi (som jag letat efter tidigare) på en plats helt nära mig. Jag fick möjlighet att träffa läraren på ett seminarium och kände direkt att denna utbildning var helt rätt för mig, jag fick så goda vibbar av honom. Veckan efter började jag på utbildningen......

För ett år sedan bestämde jag mig i augusti för att det äntligen var dags att ta mig tiden att ta itu med min gamla dröm att pilgrimsvandra 800 km på El Camino Frances i Spanien. Månaden gick sedan åt till att förbereda mig med gåträning, mental träning, leta praktisk information om vandringen, boka biljetter och skaffa all utrustning jag behövde för att klara detta äventyr för jag har aldrig gjort någon längre vandring tidigare.

Nu undrar jag vad årets augusti kommer att föra med sig?

Jag hoppas det kommer att hända goda och oväntade saker också den här gången och att jag får klarhet om vad nästa steg på min livsresa ska bli! Just nu har jag ingen susning om det och det känns helt okej, jag har tillit och behöver inte veta allt i förväg.

Här kommer lite bilder från lördagens hemresa från Västra Götaland och hem till Norrköping. Jag kände för lite omväxling av väg så jag hade bestämt mig för att köra en ganska lång sträcka längs den västra sidan av Vättern och sedan runda Vättern på den norra sidan. Det är en omväg, men om jag inte har bråttom tycker jag att det är roligare att åka på lite småvägar.

Här kommer jag fram till Vättern lite söder om Hjo. Och hjovisst, det är väldigt trevligt i Hjo, men så sjukt mycket folk och bilar att jag valde att inte stanna till där. Jag vill inte få Coronan tack!

Istället blev det en fikarast vid en camping med badplats mitt emellan Hjo och Karlsborg. Jag blev lite förvånad att det trots värme och vackert väder inte var så mycket folk på denna fina plats, men kanske dom flesta föredrar att vara på promenadavstånd från en stadskärna?

Nej, ingen trängsel här trots en långgrund sandstrand och värme!

En bit bort åt Hjo-hållet ligger det fina båthus.

Här har jag passerat Stora Hammarsundet vid Askersund och är nu på den östra sidan om Vättern. Här är nästan som en liten skärgård.

Och här är bron som jag just passerat över sundet.

Efter ytterligare en liten bit svängde jag av från den stora vägen och åkte istället på småvägar mot Zinkgruvan och Godegård. Här har jag kommit fram till Godegårds herrgård där bland annat Louis de Geer bott, han har också bott i Finspångs slott. Här i Godegård drev han ett järnbruk, men det fanns redan före hans tid.

Det här ligger i utkanten av Östergötland vid en rätt liten väg och här har jag aldrig varit tidigare trots att jag hört talas om platsen. Jag visste inte att det var så fint här, så många fina gamla byggnader!

Min sista rast blev vid Småängens camping vid sjön Lien, lite norr om Finspång. Trots att campingen inte ligger jättenära någon storstad så är den rätt populär bland familjer som campar.

Och här är väldigt trevligt! Det finns två olika sandstränder, gott om grönytor, servering, livsmedelsbutik, stuguthyrning, grillplatser.......

......lekplats och studsmatta för barnen, minigolf, boule, beachvolleyboll, fiske, uthyrning av kanoter och roddbåtar. Folk ser ut att trivas här och många hade grillen igång eftersom det började bli framåt kvällen.

På sidan av stränderna finns också en båtbrygga.

Och här finns det en familj som har sitt sommarnöje på en husbåt. Det ser mysigt ut en vacker dag som den här!