Jag är trött på alla fruktpåsar i papper som jag bär hem från affären och som sedan är svåra att återanvända till något vettigt. Jag slänger ibland skräp i dom, men det är inte så idealt eftersom dom inte går att försluta utan skräp kan trilla ut ur dom.

Senast jag var i affären såg jag att dom säljer återanvändningsbara nylonpåsar. Jag köpte ett 2-pack och om dom funkar bra så köper jag nog fler. Är man vegetarian köper man ju av förklarliga anledningar mycket frukt och grönt varje gång man går till affären så då behövs många påsar.

Påsen har också en flärp där man kan sätta prislappen. Har man några gamla nylongardiner hemma kan man sy sina påsar själv och kanske också till mindre händiga vänner och bekanta.

Vetenskapsradion Klotet handlade i veckan om hur miljörörelsen i många länder nu stämmer stater som bryter mot internationella överenskommelser och inte lever upp till det dom förbundit sig att göra utan istället låter sin befolkning leva i en miljö som är undermålig och direkt hälsofarlig.

I Nederländerna har man nu hastighetsbegränsningar på motorvägarna av miljöskäl efter att staten nu tvingats att åtgärda sina stora kväveutsläpp.

Lyssna till Vetenskapsradion Klotet, ”Miljörörelsens nya maktmedel” på SR:
https://sverigesradio.se/avsnitt/1558043

I oändligt många år, minst trettio, har det diskuterats om att lösa problemet med korsningen mellan E22:an och Göta Kanal i Söderköping men utan att något någonsin händer mer än en massa prat. På tapeten har varit otaliga förslag till exempel en högbro, en akvedukt eller en båtlyft för att undvika den nuvarande situationen med milslånga köer under rusningstrafik sommartid. Trafiksituationen har också en negativ miljöpåverkan på dom som är boende i Söderköping.

Nu har kommunerna Söderköping, Norrköping, Valdemarsvik, Västervik och Oskarshamn gått samman för att kräva att Trafikverket måste göra något åt situationen. Ett möte med Trafikverket hölls, men fortfarande gavs inga konkreta besked. Trafikverket skyller nu på hasselsnoken, en art som är rödlistad men som enligt SLU finns i relativt starka populationer längs med ostkusten (från östra Skåne upp till Mälardalen, samt Öland och Gotland) och ifrån norra Halland och upp till Oslofjorden.

Här hasselsnoken, den lilla godbiten som det handlar om.

Rödlistade arter i all ära, men hur länge ska det få ha så stor inverkan på infrastrukturen att en Europaväg ska vara så här dysfunktionell år ut och år in utan att något görs för att lösa problemet? Borde man inte kunna bygga bron och sedan släppa ut ett antal hasselsnokar på platsen då bygget är klart? Jag menar att problemet är väl framförallt miljön under själva byggtiden, efteråt är det ju en betydligt lugnare trafiksituation nere på marken runt staden än det är innan bygget genomförs? Det borde väl på lite sikt gagna hasselsnoken?

Idag har jag varit och paddlat i Björkesjön norr om Finspång och det blev en väldigt annorlunda paddling mot vad jag hade tänkt mig.

Jag tänkte utgå från en badplats som fanns där och där var jättefint: stora gräsytor, sandstrand, badbrygga och flotte. So far so good......

Planen var sedan att paddla ur den här ganska djupa viken och ut i den större delen av sjön och sedan in i Börgölsån. Det var ganska byigt idag med vindar upp till 11-12 m/s så därför tänkte jag att lite å-paddling skulle vara skönt och avkopplande.

När jag kom ur viken upptäckte jag att det var alldeles gult av vattenväxter i änden av sjön. "Vad vackert tänkte jag!", men sedan tittade jag åt det hållet jag skulle paddla åt och upptäckte att hela sjön var täckt med dessa gula vattenväxter. Då var det inte riktigt lika trevligt längre!

Jag tänkte på vad jag hört när jag besökte Azorerna för ett antal år sedan. I många av deras vackra vulkansjöar hade det börjat växa väldigt mycket vattenväxter och det hade visat sig vara farligt för människor som fått för sig att bada i sjöarna. Flera människor hade fastnat i vattenväxterna och drunknat och därför var det nu förbud mot att bada där. Ja nu satt ju jag i en kanot, men skulle den kapsejsa eller om jag skulle fastna i växterna och inte komma loss så kan det vara farligt.

Jag googlade när jag kom hem och växten verkar vara sjögull, en invasiv vattenväxt.

Det fanns också ganska mycket vass i denna del av sjön. Jag bestämde mig för att vända innan jag kommit bort till platsen där inloppet till ån skulle vara.

Här hade varit trevligt att stanna om bara inte sjön varit igenväxt.

Istället valde jag att paddla runt hela viken där badplatsen ligger. Sedan blev det ett par dopp i sjön som fortfarande var varm och skön, trots att temperaturen i luften nu gått ner till 18-19 grader. Vid badplatsen skulle jag också kunna tänka mig att fricampa med husbil. Det är en lugn och fin plats men det är klart att det vore roligare om man också kunde paddla längre än bara runt den här viken då. Här kommer lite bilder från badplatsen.

På hemvägen svängde jag in mot Börgöl för att se hur ån som jag inte lyckades paddla i idag ser ut. Här kommer den rinnande från Björkesjön som jag just varit i.

Och här passerar den en liten fors innan den flyter vidare ner mot sjöarna Flaten och Ormlången där jag var och paddlade tidigare i somras. Det är jättemånga sjöar här som hänger ihop i ett stort sjösystem som går ända ner till Norrköping och hela vägen upp till Katrineholm.

Jag letade lite information om sjögull och hittade följande info hos Länsstyrelsen i Jönköpings län:

"Kan likna näckros

Sjögull är en vattenväxt med flytande, runda blad och gula blommor. Den kan likna näckros, men de gröna bladen är betydligt mindre och har vågiga kanter och de gula blommorna sticker upp någon decimeter ovanför ytan lyser på långt håll under blomningstiden i juli-augusti. Växten sprider sig med både växtdelar och frön och kan snabbt täcka stora delar av sjöars grundområden.

När växten breder ut sig blir den så tät att den skuggar liv under ytan som gör att arter dör vilket medför att hela sjöns ekosystem förändras.

Om du upptäcker sjögull

Hittar du misstänkt sjögull så kan du ta en tydlig bild på blad och blomma och rapportera fyndplatsen direkt till Länsstyrelsen. Det går även att rapportera fyndplats med bild och plats via hemsidan www.invasivaarter.nu.

Undvik att åka båt, paddla, fiska och bada vid sjögullsbestånd. Risken är stor att du sliter loss växtdelar och oavsiktligt sprider växten. I täta bestånd kan man dessutom fastna och det kan bli farligt. Kontakta Länsstyrelsen för råd innan du själv försöker ta bort sjögull.

Bästa utrotningsmetoden

Den bästa utrotningsmetoden är att täcka över hela beståndet så att ljuset stängs ute. Fotosyntesen hindras då och växten svälter ihjäl. Täckning behöver ske så snart som möjligt efter att isen gått upp och hålla på hela växtsäsongen."

Det verkar alltså väldigt svårt att bli av med växten och inget som lokalbefolkningen kan klara av själva. Jag ska kolla om även Östergötlands län har någon mejladress dit man kan anmäla förekomst av invasiva arter, för det här borde anmälas om det inte redan är gjort!

Uppdatering!

Rapportering av invasiva arter ska ske på denna sida hos SLU:

https://artfakta.se/rapportera/invasiva-arter/skapa

När jag har varit ute i naturen och upptäckt nya platser att vara på för paddling eller vandring, så har jag fått upp ögonen för hemsidan naturkartan.se.

Där kan kommuner lägga upp information till allmänheten om till exempel naturreservat, vandringsleder, kommunala badplatser, vindskydd och paddlingsleder. Tack vare den här sidan har jag i sommar hittat flera nya badsjöar som jag tidigare inte visste om.

Alla kommuner har tyvärr inte lagt upp information här och för dom som har gjort det så varierar det lite vilken information som lagts in. Paddlingsleder visas t ex i vissa kommuner, men inte i andra. Den informationen skulle jag gärna vilja se hos fler kommuner, för det är bra att få information om lämpliga sjöar, var man kan lägga i/ta upp kanoten och var man kan parkera bilen medan man är borta.

Men även om den kommun man är intresserad av inte lagt upp information här så kan man fortfarande se kartan över kommunen.

På kartan kan man se vad som erbjuds i området (om kommunen lagt in den infon). Här är ett naturreservat där symbolerna visar att det finns vandringsleder, vindskydd och en bastu.

Klickar man på symbolerna får man fram mer detaljer om hur man tar sig dit, parkeringsmöjligheter, längd på vandringsleder, bilder osv. Man kan givetvis förstora eller förminska kartan eller skriva ut den. Naturkartan finns också som en app man kan ha med sig i mobilen då man är ute i skogen.

En funktion jag gillar är linjalen längst upp till höger. Med den funktionen kan jag lätt mäta längden eller bredden på en sjö eller längden på en slinga jag tänkt mig att vandra. Den mäter inte bara fågelvägen utan man kan klicka där det svänger och så få upp den totala distansen från start till mål.

Kartan är också så detaljerad att jag kan se vilka vägar som är allmänna och vilka som har en vägbom, var det är sankmark, höjdkurvor osv. Det är en hjälp vid planeringen av en tur för att få en känsla för hur platsen ser ut även om jag aldrig varit där tidigare. Jag ser också saker som kan hjälpa mig att orientera mig när jag är på plats t ex bostadshus, stigar, åar, bäckar och ledningsgator.

Det här är en sida som man kan ha jättemycket nytta av om man gillar uteliv och jag rekommenderar den verkligen till alla skogsmullar!

Här en länk till Naturkartan:
https://naturkartan.se/en

Den finns också som en app som man kan ha i sin smartphone.

#naturkartan

När jag har varit ute i naturreservaten har jag sett en hel del träd som inte mår bra utan som verkar vara döda. Jag antar att det är granbarkborrarna som ställer till det.

Jag tror det är kommunens mark och kan inte förstå att man inte tar bort dom sjuka träden och sätter upp fällor för granbarkborrarna innan detta otyg sprider sig ännu mer. Så gör ju andra skogsägare, varför kan inte kommunen också göra det som behövs? Undrar om man kan anmäla förekomsten till kommunen, ifall dom inte är medvetna om vart på deras (vår) mark det finns?

Det är bitvis gott om torra, döda träd.

Så småningom trillar hela barken bort.

Megabränder har blivit vanligare i världen i och med den globala uppvärmningen. Senast har vi sett dom i Australien, Sibirien, Portugal och nu i Kalifornien. De skapar sina egna vädersystem och har därför sin egen dynamik, det är därför dom är så oerhört svårsläckta. Nedan följer ett kort inslag som förklarar hur dom fungerar.

Att studera bränder är viktigt ur klimatsynpunkt eftersom de har en betydande påverkan på världens samlade utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid och bränderna studeras bland annat utifrån rymden. År 2019 var det ännu fler skogsbränder än 2018, även om vi svenskar tänker på 2018 som skogsbrändernas ”stora år”, eftersom det var då Sverige drabbades så hårt.

Se inslaget från Vetenskapens värld på Svt:
Se hur svårstoppade megabrander kan bilda egna vädersystem

Och här ett blogginlägg från Rymdstyrelsen från hösten 2019:

Rekordmånga bränder världen över

Meteorologen om dom många bränderna i Kalifornien:

Därför blir bränderna i Kalifornien allt värre

I G20-länderna har tillverkare av fossila bränslen och branscher med höga utsläpp hittills fått 70% mer stödpengar under Coronan än vad som gått till förnybar energi enligt en internationell studie. Det är framför allt i USA och Kanada som det satsats mycket pengar på fossila bränslen, medan länder som Kina, Tyskland, Japan och Storbritannien istället har satsat mycket pengar på investeringar i grön energi. I Indien har man spenderat pengar på båda delarna.

Återigen satsas alltså stora pengar i långsiktiga infrastrukturprojekt som gör att vi för lång tid framåt bygger fast oss i teknik och infrastruktur för fossila bränslen istället för att ställa om till en hållbar energi, som vi behöver göra.

Se mer om detta på Svt:
Ny studie-Corona gynnar branscher med höga utsläpp och fossila bränslen