Dagens Livsstegenmöte hade temat Tacksamhet.

Vad känner jag tacksamhet för?

Hur kan jag leva livet mer medvetet och ansvarsfullt?

Och hur kan jag ta till vara på mitt liv på ett bättre sätt?

Idag har jag varit i Nyköping på ännu en träff för Livsstegen. Ja kompisen och jag höll ju på med det här i våras, men så kom Coronapandemin emellan. Men sedan i början på september så har vi kommit igång med gruppen igen och nu återstår endast fem träffar på den här terminen. Därefter hoppas vi att kunna starta en grupp i Norrköping till våren.

Förra veckans tema var försoning och det är väl det som är själva kärnan för att få till ett läkande i själen? Förra veckan var det också min tur att berätta min livsberättelse, vad det är jag har kämpat med under livet. Det var lite känslosamt både att skriva berättelsen och att läsa upp den för dom andra i gruppen. När jag sätter det på pränt blir det så tydligt hur mycket jag kämpat mot i mitt liv, inte undra på att jag känner mig trött ibland!  

Det jag blir mest berörd av att se är hur ensam och utsatt jag kände mig när jag var ung och mellan 10-15 år. Det var så mycket jag gick igenom utan att ha särskilt mycket stöd eller hjälp från människor i min omgivning. Inte undra på att jag lärde mig att ”ensam är stark” och glömde bort hur man ber om hjälp! Men det är tur att man kan lära om sig och gå vidare i livet med nya verktyg och copingstrategier som fungerar bättre!

En mer välmående och välfungerande JAG.

När vi vågar visa vår sårbarhet tillsammans blir vi starka!

"Vi måste alla hitta en egen nyckel till förändring. Visst kan någon visa oss vägen men vi måste vandra den själva."

Citat ur boken Livsstegen - 12 steg till inre hälsa av Olle och Fotiní Carlsson

"Vi vågar sällan visa varandra hur små, otillräckliga och hopplösa vi egentligen känner oss utan försöker ge intrycket av att vi har perfekt kontroll över våra liv."

Citat ur boken Livsstegen - 12 steg till inre hälsa av Olle och Fotiní Carlsson

Någon som känner igen sig? Det gör i allafall jag!

Om ni undrar hur man kommer till himlen så är svaret att porten dit finns på Götgatan 78.
:)

Tänk att det skulle ta nästan 60 år att hitta dit!

Sofia kyrka, just runt hörnet från där vi är.

Och Allahelgonakyrkan som Livsstegen har sitt ursprung från. Det hela började som en gemenskap mellan människor på livets skuggsida som började träffas regelbundet och dela sina erfarenheter om livet, för att ge varandra kärlek och stöd när livet är jobbigt.

Idag har kompisen och jag åkt till Stockholm för en Livsstegen-kurs vi ska delta i från fredag till lördag.



Här kommer lite bilder härfrån :

Bron över till Riksdagshuset

Gamla stan

Valven in mot Riksdagen.

En liten gata på Söderns höjder.

En bild ner mot byggarbetet vid Slussen där det pågår mycket arbete runt den nya guldbron.

Och här ligger Katarina kyrka där hela Livsstegen-rörelsen uppstod. Livsstegen är en del av Tolvstegsrörelsen, men avsedd för människor som inte lider av något allvarligare missbruk utan kämpar med sådana livsfrågor som vi alla ställs inför ibland. Den är alltså till för alla oss som har något i livet som skaver och som man gärna skulle vilja prata om. Men mer om det en annan dag.....

Spännande att få se vad som kommer att ske under dom två kommande dagarna!

Kvällens samtalsgrupp i kyrkan avslutade vi med att tillsammans läsa den helige Fransiskus av Assisis bön. Den har mycket att säga till oss om hur vi bör bete oss för att skapa bättre relationer till våra medmänniskor. Den är också mycket vacker så jag vill gärna dela med mig av den till er:

Gud, gör mig till ett redskap för din frid!

Där det finns hat – låt mig så kärlek
Där det finns förödelse – förlåtelse
Där det finns tvivel – tillit
Där det finns förtvivlan – hopp
Där det finns mörker – ljus
Där det finns sorg – glädje
O du gudomliga makt,
giv att jag inte strävar lika mycket efter
Att bli tröstad – som att trösta
Att bli älskad – som att älska
eftersom
Det är genom att ge – som vi får
Det är genom att förlåta – som vi blir förlåtna
Det är genom att dö – som vi återföds till evigt liv.

Amen

#fransiskusavassisi #tolvstegsbön

Jo, en gemensam idé som binder samman religion, psykologi (ACT – Acceptance and Commitment Therapy - vidareutvecklingen av KBT) och 12-stegsprogrammet (steg 3) är att om vi kan acceptera och överlämna situationer som vi står maktlösa inför, till den högre makten (Gud, Allah, Buddha, Universum, Moder Gaia, Moder Jord, Ödet, experterna eller vad du än kallar den/dom som du sätter din tillit till) så blir det mycket lättare för oss att hantera vår oro och ångest. Vågar du sätta din tillit till att allt kommer ordna sig utan din kontroll så klarar du kriser som Corona-krisen mycket lättare.

Det enda förnuftiga du kan göra just nu är att överlämna dig i den högre maktens händer (vad det än är för dig) och lita på att problemet blir löst på ett bra sätt utan dig. Även om det är läskigt att inte veta något om framtiden, så ha tillit till att det kommer en lösning som kanske tom är bättre för planeten och för oss än vad läget varit tidigare.  Kanske vi slipper att lika ofta behöva uppleva pandemier, torka, bränder, invasioner av skadedjur, översvämningar och jordbävningar. Ägna dig istället åt något som får dig på bra humör t ex ta en skogspromenad, en cykeltur, läs en bra bok, lyssna på din favoritmusik eller kolla på en kul film så att du blir balanserad och lugn.

Dom första 3 stegen i 12-stegsprogrammen

1. Vi erkände att vi var maktlösa inför situationen – att våra liv hade blivit ohanterliga.

2. Vi kom till tro att en kraft större än vi själva kunde återge oss mental hälsa.

3. Vi beslöt att överlämna vår vilja och våra liv till den högre maktens omsorg, sådan som vi uppfattade den.

Tycker ni inte att spridningen av Corona-viruset påminner väldigt mycket om en sådan situation som beskrivs i steg 1? En situation som dom flesta av oss är maktlösa inför. Det är bättre att vi ägnar vår energi åt sådant som vi kan påverka istället: hur vi transporterar oss, vad vi väljer att äta och att konsumera varor på ett mer hållbart sätt.

Eller precis som Sinnesrobönen säger:    

Ta ansvar för det du kan påverka och sluta oroa dig för det du ändå inte kan påverka och känn tacksamhet för dom fina saker du har i livet! Unna dig själv lite sinnesro!

#sinnesro