Inlägg publicerade under kategorin Birgittaleden

Av Amisa - 29 april 2020 21:22

Idag var det så dags för sista etappen på min Birgittavandring. Rutten går från Motala till pilgrimscentrum i Vadstena.


Det är jättefint väder då jag startar från vandrarhemmet på morgonen.

Jag hittar lite fjädrar. För spiritualister ses det som ett tecken från en ängel, som en blinkning. Här finns flera fjädrar, så jag tror nog snarast att det är någon liten pippi som råkat fått sätta livet till.

På en husknut hittar jag den här skylten. Här verkar vara ett fäste för Liverpool fans?

Sedan går jag till Resecentrum där jag ska möta min kompis som ska slå följe med mig på dagens vandring.

Vi besöker Råssnäs kyrka i centrala Motala. Trots att jag i min ungdom bott ett tag i Motala så har jag aldrig varit inne i den. Det är ljust och fint och taket är ett välvt tak av trä. Det är ovanligt där jag kommer ifrån och kanske beror det på att ryssarna härjade en del på Östkusten under 1600-talet och brände ner byggnader i trä.

Här en fin målning.

Och en orgel.

Och en stentavla som jag tror föreställer Heliga Birgitta. Det finns en massa text runt, men man får inte gå fram dit så jag ser inte vad det står.

Sedan går vi över två broar till södra sidan av Motala.


Här hamnmagasin en där många restauranter och caféer håller till på sommaren.

På avstånd ser vi den nyare bron, som ligger längre ut i viken.

Sedan bär det uppför en rätt hög backe och nedanför har vi fin utsikt över centrala Motala. Kyrkan nedanför är den vi var inne i tidigare.

Efter en halvmil tycker vi att det är dags för en paus. Precis vid ett vägkors där vi ska byta riktning finns en missionskyrka och vi lånar deras trappa till vår picnic.

Här sitter vi bra!

Men det är lite kyligt och blir kallt att sitta stilla, så efteråt värnar kompisen upp sin frusna kropp med lite svanhopp innan vi fortsätter vår vandring.

Lite vårfina buskar som vi passerade.

Och ett vackert hus med massor av snickarglädje.

Nästa paus blir vid Västra Stenby kyrka.

Vi hittar en massa gravar där som ser annorlunda ut jämfört med dom "vanliga". Det är väldigt enkla träkors och många gravar är gamla, ända från början av 1800-talet. Kanske kan det vara medlemmar från missionskyrkan som har sådana gravar?

Här är en av dom äldsta, den är nästan 200 år gammal. Antagligen har väl träkorsen bytts ut då och då, för ett träbord borde väl inte hålla i 200 år?

Lägg märke till hur datumen skrivits! Först dag, sedan årtal och månad.

Sedan vandrar vi vidare tills vi kommer till Hagebyhöga kyrka. Där är en vidunderlig utsikt ut över Vättern och bort till Vadstena som ligger ca 6 km längre bort. Den vackra utsikten glömmer jag fullständigt att fota för det har mulnat på och är så kallt att jag bara vill fortsätta så fort som möjligt. Straxt därefter börjar det faktiskt att snöa, men det håller bara på en liten stund.

Kyrktrappan med en massa text i Hagebyhöga.

Och till slut ser vi äntligen Vadstena med sina speciella landmärken.

Här är vi på väg, men nästan framme.

Det här är Vadstena Folkhögskola.

Och så är vi äntligen framme vid Pilgrimscentrumet i Vadstena och min veckolånga vandring har kommit till sitt slut.

Här är klosterträdgård en som är full av blommande äppelträd.

Jag spelade in lite fågelkvitter, men kan inte lägga upp videor på bloggappen, så jag lägger upp den när jag kommer hem om några dagar.

Av Amisa - 29 april 2020 12:00

Hopp

Finns det ljus i mörkret?



Sänd din helige Ande för att upplysa mitt hjärta
och styrka mig på min väg, så att jag kan fortsätta
det goda.



Reflektion
För Gud är det aldrig försent. Vägen kan vara svår att se, för livet
har ingen karta. Hur krokig, backig eller tung att vandra vägen än
är så kommer Gud att leda dig och göra vägen möjlig att gå. För
Gud väntar på dig där hemma.



Heliga Birgittas 12:e Bön

Jesus, Sanningens Spegel, enhetens Sigill, Barmhärtighetens källa, påminn Dig de många och olika Sår, med vilka Du täcktes från huvud till fot, sönderriven och färgad röd av Ditt utgjutna och tillbedjansvärda Blod. O, stora och universella Smärta, vilken Du led i Ditt jungfruliga kött av kärlek till oss Gode Jesus. Vad finns det som Du kunde ha gjort för oss som Du inte har gjort? Låt Ditt lidandes frukt förnyas i min själ genom att jag troget minns Ditt lidande, och må Din kärlek förökas i mitt hjärta varje dag till dess att jag ser Dig i evigheten. Du som är allt det godas och all glädjes Skattkammare, som jag ber Dig att ge mig, gode Jesus i det eviga livet.

 

Amen

Av Amisa - 29 april 2020 08:00

Frihet

Vad är sann frihet?



Gör mitt hjärta brinnande av din kärleks eld,
så att allt däri som är dig emot
må sopas bort som aska i blåsande storm.



Reflektion
Att vara fri men ändå fången är människans paradox. Fullt fria var
möjligen Adam och Eva i paradiset, naiva och okunniga. Men så åt
de av den förbjudna kunskapens frukt och blev ivägkörda av Gud
som straff. Människan släpptes ut av Gud med en fri vilja men hon
är fången av sin trasiga längtan efter oskuldens tid. När är du fri?



Heliga Birgittas 11:e Bön

Jesus, Barmhärtighetens oändliga djup, jag ber Dig vid minnet av Dina Sår, som trängde in i Din benmärg och i djupet av Din varelse, att dra mig, eländiga syndare, överväldigad av allt det jag är skyldig till, bort från synden och att gömma mig från Ditt Ansikte som med rätta är förargat på mig. Göm mig i Dina Sår tills Din rättvisa vrede har gått över.

 

Amen

Av Amisa - 28 april 2020 23:08

Här är frågorna jag funderat på idag:

Vägskäl - Vägsjäl - Vem vägleder mig?


Förr var det enbart jag som styrde mina steg. Ibland gick det bra och ibland rent åt skogen. Nu för tiden försöker jag skapa mitt liv i samarbete med Gud och det får ta tid och mogna fram. Jag ber och mediterar och ber om vägledning, sen måste jag också vara tyst och lyssna. Omger jag mig av alltför mycket surr och saker som stör min uppmärksamhet så är risken stor att jag missar signalerna. Ibland ber jag Gud vägleda mig till ett visst mål, men det får inte vara alltför specifikt för då blir det näst intill omöjligt att uppnå. Men många gånger frågar jag också Gud vilken roll han vill att jag ska ta, för han känner mig bättre än vad jag känner mig själv.
Det finns saker i mitt liv som verkade slumpartade när det hände, men så här efteråt verkar ha följt en röd tråd och varit menade att hända. Jag kan ta ett exempel: Jag gick på en folkhögskola och en vän där råkade nämna en intressant arbetsplats han varit på. Jag tänkte att det verkade intressant och åkte dit och jobbade ett tag. Där träffade jag den person som jag sedan gifte mig med och fick barn med. Vi var båda bara där tillfälligt och råkade vara där samtidigt. Av honom lärde jag mig att ingenting är omöjligt, går det inte första gången får man hitta ett nytt sätt. Jag tror Gud hade ett finger med i spelet att saker hände som dom gjorde.


Tålamod - Är det mod att tåla?


Mod att tåla vet jag inte, men uthållighet. Saker kan ta mycket lång tid och det finns det som inte kan skyndas fram. Jag har alltid varit ganska tålmodig, men idag kan jag vänta mycket längre än jag kunde förr. Ibland frågar jag mig om jag kanske ger saker alltför lång tid? Hela livet kan ju inte stanna upp för att en pusselbit inte vill falla på plats just nu? Jag tror det är bra att jag har tålamod med det som mitt hjärta säger är rätt, men jag behöver hitta sätt att fortfarande vänta, men ändå fortsätta med andra saker i mitt liv och inte låta mig distraheras så mycket av det som fortfarande behöver mer tid för att mogna. I reflektion texten pratas om skavsår på fötterna och jag tänker att dom inte bara är av ondo. Det är också bra att lida lite ibland, för då får vi mer förståelse och medkänsla med dom som verkligen lider, dom som har en allvarlig sjukdom dom kämpar med, eller lider av väldigt stora smärtor. Har vi själva upplevt det har vi lättare att känna igen det när vi ser det hos någon annan. Sen förstår ju jag också att det är stor skillnad på att ha ett tillfälligt skavsår och att lida av en dödlig sjukdom, men lite tror jag i alla fall att det hjälper till.


#vandringsreflektioner

Av Amisa - 28 april 2020 20:43

Ja nu har jag alltså kommit till Motala på min vandring och inatt sover jag på Mallbodens vandrarhem. I Motala liksom i Linköping finns många alternativ för boende. I Borensberg och Söderköping finns några stycken. Dom mindre orterna har nästan inga alternativ, i alla fall inte som jag vet om.

Det här huset bor jag i, i rummet där uppe till höger om trappan.

I det här huset ligger toaletter, duschar och caféet/receptionen.

Granne med Mallboden finns ett båtvarv.

På andra sidan kanalen ligger det gamla verkstadslokaler. Jag tror dom kan ha tillhört Motala Verkstad som är ett väldigt gammalt företag.

Jag tror att Motala Verkstad bland annat gjort ångbåtar, men jag kan ha fel och behöver nog researcha lite mer innan jag säkert påstår något.

Här är köket i min "lägenhet". Järnspisen är nog mest för prydnad, för här finns ingen ved. Annars skulle det vara skönt idag!

Ett rejält bord.

Fönsterna har vadd mellan glasen och är tejpade, så som man gjorde i gamla hus förr i tiden.

Här är sovrummet. Jag har fyra sängar till mitt förfogande för här finns inga enkelrum.

Här finns en TV om man vill höra mer om Corona-eländet.
Det tror jag allt att jag tar och skiter i, det är så skönt att slippa höra om det ett tag och tänka på roligare grejor!!!

Här finns också en kamin, som nog också mest är till för att vara pittoresk.

Snart är det dags att knyta sig, det ska bli skönt! God natt!

Av Amisa - 28 april 2020 19:06

Först kommer lite bilder från Borensberg, så ni får se hur vackert det är.


Ett märkligt lusthus och lite vanliga hus vid vattnet.

Ser ni att det bara är en smal landremsa här? På höger sida är Göta kanal och på den vänstra sidan är det Motala ström.


Slussen i Borensberg.

Göta hotell är ett populärt ställe för båtfolk och andra på sommaren. Deras uteterass brukar vara smockfull med folk.

Här en tillverkare av hemmagjord glass, godis och marmelad.

Och en minigolf.

Jag passerar en jättefin björkbacke full med vitsippor. Det är så vackert!

Och några riktigt gamla ekar. Det ligger en del nedfallna grenar under dom och dom är helt överväxta av mjuk smaragdgrön mossa.

Och fina förgätmigejer.

Kabbelekor som växer i en vattenfylld pöl.

Även idag blåser det kallt, så vindsnurrorna rör sig rätt bra.

Det har regnat under natten, så jag kan inte ta paus var som helst. När jag hittar ett gäng platta stenar så bestämmer jag mig för att det blir en bra plats att fika på.

Ett tag tittar nästan solen fram, men det är ändå rätt kallt ute och ibland syns utandningsluften som ånga.

Det här är Åkerby gård.

Nu går jag så att jag kommer lite närmare sjön Boren. Då blåser det ännu mer.

Väldigt fina gamla hus vid Kårby.

Sedan kommer jag till en gammal by som heter Ekebyborna. Jag passar på att ta en matpaus utanför kyrkan, men det är svinkallt så jag får slänga i mig mackan och springa därifrån så fort som möjligt.

Några gamla lador i Ekebyborna.

Därefter passerar jag vägen mot Ulvåsa där Heliga Birgitta bodde under en del av sitt liv. Vackra dagar kan man gå en extra sväng upp till Birgittas udde, men i dagens kyla och med skoskav struntar jag i det.

Vägen blir mer kuperad och jag går ett tag genom en skog.

Men efter lite ytterligare vandring så har jag kommit till utkanten av Motala.

Här bland villorna och radhusen hittar jag en gata med ett lustigt namn, "Lustigkullevägen". Dit kanske jag borde flytta? Jag har en lite udda humor, som kanske inte alltid är så lätt för andra att förstå.

Sedan kommer ett bostadsområde med 3-våningshus. Det ser ganska grönt och trevligt ut. Jag har upptäckt att det ska ligga en mataffär här, så jag bestämmer mig för att handla det jag behöver till middagen i kväll och frukosten imorgon så jag slipper gå ut och frysa en gång till.

Jag passerar bron över Motala ström och ser Motalaviken.

På andra sidan ser jag Verkstadsön, dit jag är på väg.

Nu är jag snart framme vid nattens boende!

Av Amisa - 28 april 2020 14:51

Jag har fortfarande ett stort sår på hälen och det varar lite grann. Det är jobbigt att vandra med det, men nu är det inte så långt kvar till Vadstena. Imorgon är sista etappen från Motala till Vadstena och då ska jag vandra tillsammans med en kompis och sedan ska vi stanna två nätter på pilgrimscentrum där och delta i deras aktiviteter.

Av Amisa - 28 april 2020 12:00

Tålamod

Är det mod att tåla?



Herre Gud, för vilken ingenting är omöjligt;
Ge mig kraft att göra det goda och att vara uthållig.



Reflektion
Nu har du vandrat en bit, på din livsvandring och på denna pilgrimsfärd.
Hur har vägen varit så här långt? Har du ont någonstans?
Man kan få skavsår på fötterna och på själen. Själens plåster
är Guds kärlek och den kan ge dig mod att tåla lite till så att du
kommer ända hem.



Heliga Birgittas 10:e Bön

Jesus, Du som är Början och Slutet av allt, liv och godhet, påminn Dig, att Du för vår skull störtades i en avgrund av lidande från Dina fötters sulor till kronan på Ditt huvud. I betraktandet av Dina Sårs ohygglighet, lär mig att genom ren kärlek hålla Dina Bud, vilkas väg är bred och lätt för dem som alskar Dig.

 

Amen

Presentation

Omröstning

Tror du att elpriserna kommer återgå till det "normala" snart?
 Ja, nu är det ju sommar!
 Kanske?
 Nej, inte förrän kriget är slut!
 Nej!
 Nej, det här är det nya "normala"?

Fråga mig

6 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2023
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards